Känns onödigt att hålla två bloggar i rullning.

Den andra är så smidig förstår ni. Inlägg varje timma om jag så vill.

Bara för att jag slipper öppna datorn eftersom att allt går att göra genom mobilen.

Det känns nytt och jag är motiverad. Roligt igen. Att dela med sig. Till folk som vill veta.

Förvänta er ingen updatering här på ett tag.

Vi ses HÄR istället!   

Åker med han på bilden till skellefteå efter tio när han slutar.

Mor och far ska hämtas från kalas.

I morgon har vi konditionstest. Jag är förmodligen körd. Eftersom att min kondis inte finns.

I morgon är det också torsdag, så logiskt sett är det fredag om två dagar.

Då är det helg. Dit längtar jag. 

Fanns det en app för bloggplatsen också så skulle jag inte gå bakom ryggen och använda tumblr. Men nu finns det ingen sådan och jag har blivit kär i instagram.

Så därför.

Glöm inte attt följa > Tumblr   

Att man numera kan beställa kläder från allas vårat älskade monki.

Och det faktum att jag äger ett visa kort.

Detta kommer att bli en härlig koombination!

Klickade precis hem en kofta som jag hoppas kommer att vara lika mysig som den såg ut.

En gigantisk, jag menar jättestor, halsduk i en vinröd härlig färg.

Och slutligen ett svart litet fodral att ha min lilla ömtåliga iPhone i.

Om 2-5 arbetsdagar ligger detta i min brevlåda. Jag längtar.

Snyggaste Olivia får pryda detta inlägg.

Här finns bilder. Men nästan ingen text.

Så är tanken i alla fall. När jag har kommit i underfund med det hela.

Ta en titt.  Är ni snälla. 

Min och Agnes röster ekade i korridorerna i morse. Klockan var nog tio. 

Vi pratade om protester i egypten och i lybien. Och om Amy Winehouse.

Också spelade vi ett par låtar. 

Vi sa några ord om Big Brother också, och om idol.

Flera om Alexander Bard och ett litet om framtiden.
 

Om en halvtimma slutar han. 

Om en halvtimma har jag alltså tillåtelse att sluta plugga matte.

När han kommer hit så har jag tänkt krypa i säng. 

I natt inte i ett gult hus, utan för omväxlingens skull, i mitt röda.

Hela natten intrasslad bland armar och ben. Nätterna är det enda jag längtar till nu för tiden. 

För på dagarna är det kallt, och tungt, att hålla sig vaken.

Ljudmedia och färdigt manus. Sändning i morgon.

Köttbullar och makaroner. Längesen vi sågs.

Kallt i hela skolan och skinnjackan på.

Nakna flickor på engelskan och poverpoint som inte fungerar på samhällsen.

Känns som att luften gått ur mig. Som ett cykeldäck med pyspunka.